Det var länge sedan den där fantastiska agilityhelgen i Norrtälje… redan då hade Pippi besvär med att hon kissade mycket, men jag trodde att det var någon pytteliten urinvägsinfektion eller att hon tänkte börja löpa. Vi var till veterinären ett flertal gånger och fick antibiotika utskrivet men ingenting hjälpte. Tillslut bytte jag veterinär och gick till Ultuna istället. Väl där fick vi göra ultraljud som visade en jättestor urinsten. Detta var på måndagen och redan på onsdag blev hon opererad! Det har läkt ihop jättefint så nu är vi inne på den sista delen av konvalecensen! Pippi kommer få äta specialfoder för resten av livet, men det är helt ok bara hon är frisk!
Idag var vi åter till veterinären, den här gången på ett remitterat besök för hennes nya knöl i ljumsken. Vi fick börja med ett noggrannt ultraljud över alla organen för att se att ingen cancer hade spridits i magen. Det gick bra och ingen spridning visade sig! Jag har varit så otroligt nervös för detta så jag blev så vansinnigt lättad av beskedet. Onkologen tog prover på knölarna och vi får resultaten imorgon eller på måndag! Bara att hoppas på att de är fina!
På grund av allt det här så har förstås agilityn fått stå åt sidan. Vi vilar i ca en vecka till, men sedan är det dags att börja så smått igen! Det är nu jag har insett hur otroligt mycket jag har fastnat för agilityn, och framför allt hur mycket jag älskar min hund. De senaste veckorna har jag lagt ut ungefär 22 000 kr på hennes behandlingar (problem med direktregleringen hos försäkringsbolaget), pengar som jag utan tvekan hade betalat även om hon inte varit försäkrad. Mina kollegor har frågat var gränsen går för hur mycket hon får kosta och svaret är att jag inte vet…hur ska jag kunna sätta ett pris på Pippi? Hon är nog mitt livs kärlek…
Så fint skrivet Erika! Jag var med på agilityträningen i torsdags, det var ju tokkul. Superbra träningsgrupp och bra upplägg, nu är jag pepp igen på att sätta igång med agilityn! kram